Så styrs EU

EU-parlamentet är det vi får rösta till. Det ligger i Strasbourg i Frankrike och har över 700 platser. De fördelas mellan medlemsländerna beroende på folkmängd, vi har 20 platser. De olika partierna går ihop i olika politiska grupper och arbetar för olika frågor. Europademokraterna, Europeiska folkpartiet, Socialdemokraterna och de gröna är några stora partigrupper. De godkänner de lagar och budgeten som EU-kommissionen föreslår. De får också tycka kring mycket av de saker som EU gör.

Europakommissionen är EU:s regering. De ger förslag till nya lagar och bestämmelser och efter parlamentet godkänt dem ser de till att de genomförs. Europeiska kommissionen består av 27 personer, en från varje EU-land, som kallas kommissionärer. Varje EU-lands regering utser en EU-kommissionär, som också måste godkännas av Europaparlamentet.

 Jean-Claude Juncker Kommissionens ordförande. Eus statsminister

Cecilia Malmström är Sveriges EU-kommisionär. Vald av riksdagen

Europeiska unionens råd, eller Ministerrådet, fattar de flesta och viktigaste besluten inom EU. Vid alla rådets möten är en minister från varje EU-lands regering med. Vem det är beror på vilken fråga som diskuteras. Europeiska unionens råd stiftar nya lagar inom EU. I många frågor delar rådet makten med Europaparlamentet. Tillsammans godkänner de också EU:s budget, det vill säga hur pengarna inom EU ska använda. I viktiga beslut måste man vara överens, annars gäller 2/3 majoritet. Träffas i Bryssel.

Federica Mogherini är Eus utrikesminister. Hon är ordförande i ministerrådet då de talar om utrikespolitik. Hon är också den som uttalar sig om Eus gemensamma utrikesfrågor.

Alla länder har en representant och de har olika röster beroende på folkmängd. Små länder kompenseras så att de inte ska kunna köras över av de stora länderna.

Det är olika länder som håller i dessa möten och är ordförande i dem. De olika medlemsländerna är ordförande i en sex månaders period.

Det finns även en Europadomstol som ligger i Luxemburg. Den dömer i tvister mellan EU-länderna och kan även ta upp tvister mellan enskilda personer och medlemsländer. Finns i Luxemburg.

Europeiska rådet

Här ingår medlemsländernas presidenter, statsministrar samt premiärministrar. Även utrikesministrarna brukar delta på dessa möten. Mötena hålls i det land som för tillfället är ordförandeland. Ordförandeskapet cirkulerar bland medlemsländerna. Fattar sällan beslut men har starkt inflytande eftersom rådsmedlemmarna är de styrande i sina länder. Om ett nytt land ska tas med måste alla ministrarna godkänna det, i andra förslag används majoritetsbeslut.

Donald Tusk är ordförande i Europeiska rådet

Eu-historik

Arbetsområde Europa och EU

Efter andra världskriget hände det massor i det Europa som
hölls på att byggas upp. Östra Europa och de områden som befriats av Sovjetunionen
var nu kommunistiska. Många av de krigsdrabbade länderna återhämtade sig
snabbt. Det tyska undret blev en benämning för Västtysklands enorma tillväxt,
även Italiens och Frankrike sekonomier expanderade snabbt. Deras ekonomier
kändes goda men samtidigt kände de sig hotade av Sovjetunionen och kommunismen.

Tyskland och Frankrike som hade krigat tre gånger under
hundra år ville nu stärka freden genom att öka sitt samarbete. Detta skulle bli
början på EU. Genom att ställa kol och stål industrin under gemensam kontroll
kunde de inte kapprusta mot varandra, man ville bilda en enad stark front mot
kommunismen i Östeuropa och räknade dessutom med att deras samarbete skulle
kunna ge landet ökad inkomst.

När denna union som fick namnet kol och stålunionen bildades
visade det sig att fler länder (Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg
också ville vara med förutom Västtyskland och Frankrike)

1958 hade man ett möte i Rom, man var då så nöjd med arbetet
att man ville bygga ut samarbetet med,

• Gemensam tull
• Gemensam
  jordbrukspolitik
• Gemensamma regler
  för kärnkraft,

dessutom de fyra friheterna

1. Varor
2. Tjänster
3. Kapital
4. Människor

                                                                  

Dessa skulle få röra sig fritt mellan länderna. Nu kallade
man det EG. Fler länder går med.

1991. Maastricht. Nu ville man bygga ut samarbetet ännu mer.
Man ville ena Europa som till dess var delat i öst och väst. Man skulle nu
också ha gemensam in och utrikespolitik och valuta. Ännu fler länder har kommit
med, bland annat Sverige 1995.

Schengenavtalet.
Ett avtal som bygger på att privatpersoner fritt ska kunna resa runt i
medlemsländerna. I gengäld ska kontrollerna ut och in från området kontrolleras
hårdare. Dessutom ska poliserna i länderna samarbeta mer mot illegala
invandrare och kriminalitet.

Samtliga medlemsländer i EU är också medlemmar i EMU. Däremot är följande länder inte
med i valutaunionen: Bulgarien, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Polen,
Rumänien, Slovakien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien och Ungern.

Den 14 september 2003 hölls i Sverige en folkomröstning där
det togs ställning om vi skulle gå med i valutaunionen eller inte. Med 56
procent av rösterna emot och 42 procent för röstade svenska folket mot att
införa euron som valuta.

Många
nya länder vill gå med. Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen,
Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern gick med 2004, och Bulgarien samt
Rumänien är med sedan 2007. 2013 gick
Kroatien medDå blev antalet medlemmar 28 länder

Här är facit till Europakartan

Shia och Sunni

Efter Muhammeds död bröt strider ut mellan olika grupper av islam om hur islam skulle styras och vad som var den rätta läran. Resultatet av stridigheterna var att islam splittras i två huvudinriktningar: Sunni och Shia.

Sunni

Huvudlinjen inom islam.

•         Tror på koranen i kombination med sunna (berättelserna om Muhammed)

•         Sunna är berättelser om hur Muhammed agerade och sa om olika saker.

•         Anser inte att det kan komma några fler pro-
feter eller andra religiösa ledare efter Muham-
med som har rätt att omtolka Koranen.

•         Anhängare: Över 800 miljoner.

Shia

•         Anhängare till Muhammeds svärson
Ali och hans släkt.

•         Anser att Ali och de religiösa ledare av hans släkt som efterträdde honom (imamerna) har rätt att omtolka Koranen.

•         Iran är shiismens huvudland, men flera riktningar finns.

•         Shiamuslimer anser att lösningen på de politiska och ekonomiska problemen finns i islam.

•         Har höga ayatollor och mullor med stor makt.

•         Dessa ledare är det närmsta påven man kommer inom Islam

•         Anhängare: Cirka 100 miljoner

De gröna länderna är Sunnimuslimer och de röda Shia, blå är Ibadi 

Islams fem pelare

Det finns fem grundtankar i Islam som man brukar säga bär upp religionen

Ø Trosbekännelsen: Det finns ingen Gud utom Gud. Muhammed är hans profet. Ska vara först och sist i en muslims  liv. I nöd räcker det att du uttalar den för att du ska räknas som troende. Upprepas i bönen varje dag.

Så här ser det ut då man ber

Ø Bönen: Många muslimer ber fem gånger om dagen och vänder sig mot Kaba i Mekka. Be kan man göra var som helst och oftast sker det i hemmet eller i avskilda rum på arbetsplatserna. Kan man inte knäböja t.ex. i ett flygplan kan man be ändå.

Ø Allmosan: Den ska muslimen dela med sig av till de fattiga t ex. Ofta består allmosan av 2,5 % skatt som kallas zakat.

Inom Islam är det viktigt att hjälpa fattiga

Ø Fastan: Under fastemånaden Ramadan ska muslimerna fasta. Då får man varken äta eller dricka under den tiden som solen är uppe.

Ø Pilgrimsfärden: Många muslimer ger sig ut på pilgrimsfärd till Mekka. Detta ska varje muslim göra minst en gång i sitt liv men många kan inte göra det av olika anledningar. Under pilgrimsfärden reser man till många andra platser också där man utför olika heliga riter. Pilgrimsfärden skapar enhet och gemenskap mellan alla världens muslimer.  

Under Pilgrimsfärden brukar man följa ett visst schema
 som följer olika heliga personers liv och handlingar